fbpx
Skip to main content

Köper du in en IT-funktion eller inför du en affärsnytta?

Jag har sett för många gånger IT-lösningar och funktioner köpas in utan en tanke på om den är den rätta eller om den kommer gå att göra om en till en nytta för verksamheten. Många är väldigt snarlika och även om du köper den bästa så handlar mycket om införandet. Jag är stor förespråkare av Lean Startup som jag tycker man kan anpassa till många saker man gör och det funkar lika bra när det gäller affärsnytta av befintliga processer och affärer, inte bara när man täcker helt nytt.

Fortsätt läsa

Därför ska du göra antaganden för att öka tillväxten

Sedan jag startade LEAPS tillsammans med Kristian och Peter, har jag fått insikter om hur man kan öka ett företags tillväxt.

Jag har arbetat med beslutsstöd, business intelligence och analyser i över 20 år och hjälpt kunder med att följa upp både den interna verksamheten och en del omvärldsbevakning m.h.a. olika verktyg som samlar in, samkör och presenterar information från en eller flera datakällor. Detta är ett bra sätt att se hur verksamheten följer sina mål.

Fortsätt läsa

Testa innan ni kodar och inte tvärtom

Jag påbörjade ett projekt med en kund till vårt systerbolag Pitchler som har tagit fram en kandidatdrivet rekryteringsverktyg med fokus på screening. Jag kom in för att sätta ett arbetssätt och för att utvärdera ett antal idéer och hypoteser. Jag använde Lean startup som arbetsmetod för att snabbast ta oss fram till en produkt att lansera.

Lean Startup är en metod och rörelse för att snabbt utveckla exempelvis en tjänst och huvudmålet är att förkorta utvecklingscykler och snabbt upptäcka om hypotesen är korrekt. Målet är att snabb komma fram till rätt väg framåt, med maximalt kundvärde i fokus. Tanken är att genom iterera med så liten insats som möjligt tills man hittat vägen. Genom att ”Bygga något litet”, ”Mäta resultatet av användandet” och ”Lära sig fort vad som är rätt” cykler. Genom att förbättra sig genom varje iteration så når man målet, om man har tur. Dock om man inser att det inte är en bra idé att jobba vidare så har man förhoppningsvis inte lagt mer tid än nödvändigt innan man väljer att lägga ner, ”Fail fast”.

Läs mer här om LEAN Startup eller kom förbi vårt kontor så berättar jag mer. Rekommenderar Storytel short version som ger en bra bild.

https://www.adlibris.com/se/bok/the-lean-startup-9780670921607?gclid=CjwKCAiAxeX_BRASEiwAc1QdkaUnl6bmwkDwjflyvXqRr2SB-CtcOIpXvaw4D3BYwSIU3X1y6nvt1hoCt_UQAvD_BwE
https://www.storytel.com/se/sv/books/961977-Summary-of-The-Lean-Startup-How-Today-s-Entrepreneurs-Use-Continuous-Innovation-to-Create-Radically-Successful-Businesses-by-Eric-Ries
https://www.foretagande.se/inspiration-innovation/vad-ar-lean-startup
https://leaps.se/blog/2019/08/18/lean-startup-mer-an-bara-betalande-kunder-2/

Fortsätt läsa

Öppna platser och flexibilitet är framtiden eller Covid kanske inte bara är skit!

Gick ett på ett intressant webinar i förra veckan om ”Så blir framtidens kontor – om medarbetarna själva får välja” som arrangerades av Castellum med inbjudna talare från Microsoft som haft stora framgångar med TEAMS utrullningen som skenat i användande och personer från Castellum och Brainbow labs. Som stor vurmare för att träffa olika människor ger en stor potential att hitta nya idéer som kan bli innovationer som jag brinner mycket för. Sitta och tjura på ett rum har sällan fått fram de största innovationerna om än det säkert finns undantag.

Fortsätt läsa

Gratis innovation med Kristian Elmefall

Underhösten har vi på LEAPS valt att kraftigt sänka våra priser för att staten ska kunna erbjuda våra tjänster till företag som behöver dem som mest. Därför kan du nu ta del av mina tjänster i tre olika statligt finansierade projekt.

Kronobergs län
Är du företagare i Kronobergs län, med 2-249 anställda och är verksam i en bransch som är extra utsatt av Corona, då kan du söka min hjälp hos Almi Företagspartner Kronoberg.
Är du företagare i Kronobergs län, med 2-49 anställda och vill testa våra tjänster så kan du ansöka hos Region Kronobergs projekt konsulttimmen.

Kalmar län
Är du företagare i Kalmar län, med 2-249 anställda och vill ta nästa steg i företagets utveckling. Då kan du söka till Almi Företagspartner Kalmar läns projekt Temakonsulter.

 

 
Kristian Elmefall

Nya, billigare, effektivare sätt att nå dina kunder

Det här är ett inlägg i en serie inlägg om hur man kan öka sina chanser att komma ut som en vinnare ur Corona-krisen. Det första inlägget i serien hittar du här och det andra inlägget här.

Utgångspunkten i den här inläggserien är att marknaden kommer vara mindre när världen startar upp efter Corona-krisen. Om vi vill behålla samma omsättning bör vi därför jobba med tillväxtstrategier. I inlägg två gick jag igenom hur man kan jobba med att hitta närliggande erbjudanden till befintliga kunder eller att erbjuda samma erbjudanden till liknande eller helt nya kundsegment.

I det här inlägget utgår jag precis som i inlägg två ifrån Business Model Canvas och jag kommer nu gå igenom det område som kallas kanaler. Känner du inte till Business Model Canvas kan du gå tillbaka till inlägg två, där finns en referens till en genomgång om vad det är.

Kanaler kan beskrivas som alla tillfällen då du är i kontakt med dina kunder. Dina kommunikations, distributions och försäljningskanaler utgör ditt företags gränssnitt med kunder. Dina kanaler är kundkontaktpunkter och spelar en viktig roll i kundupplevelsen. Dina kanaler har flera funktioner och kanalerna används i kundresans fem faser:

  • Medvetandegörande – Att öka medvetenheten bland kunderna om ett företags produkter och tjänster
  • Utvärdering – Hjälpa kunder att utvärdera ditt företags erbjudande
  • Köp – Tillåter kunder att köpa specifika produkter och tjänster
  • Leverans – Leverera ett erbjudande till kunder
  • Eftermarknad – Tillhandahålla kundsupport efter köpet

Fler kanaler är naturligtvis en möjlighet att nå fler kunder och potentiellt sett nya kundsegment och bättre utnyttjade kanaler ger chans till större intäkter. Samtidigt kostar givetvis fler kanaler mera resurser och ett splittrat fokus. Så att utvärdera de kanaler ni redan har är väldigt viktigt och att avsluta olönsamma kanaler, nödvändigt.

När jag var på Gemla Fabriker förra veckan så pratade vi om hur de kunde göra sina befintliga kanaler tydligare och presentera hela sitt erbjudande i alla kanaler. När jag besökte dem blev det tydligt för mig att de erbjöd produkter som jag inte kunde utläsa från deras webb eller köpa i deras webshop.

Kanaler delas in i två kategorier. Direkta kanaler som är kanaler som du äger själv t.ex. en säljkår, en website eller en kundsupport. Direkta kanaler har oftast högre marginal men kostar också mer då du är ansvarig för infrastruktur och operationella kostnader. Indirekta kanaler är kanaler som partners äger men som du utnyttjar. Indirekta kanaler har ofta lägre marginal men kostar oftast mindre och kan vara lättare att skala upp/skala ner. Båda kan vara möjligheter för att nå nya kunder och båda kan vara värda att testa i Corona-tider.

Fundera nu på vilka nya eller förändrade kanaler som du skulle kunna testa i ditt företag. Välj sedan två och försök hitta ett billigt och snabbt sätt du skulle kunna testa om det skulle vara lönsamt att utnyttja de här nya kanalerna.

Till din hjälp kan du använda frågorna nedan:

  • Genom vilka kanaler vill våra kundsegment nås?
  • Hur når vi dem nu?
  • Hur är våra kanaler integrerade? Vilka fungerar bäst?
  • Vilka är de mest kostnadseffektiva?
  • Hur integrerar vi dem med kundrutiner?

Nedan har jag listat exempel på direkta respektive indirekta kanaler som du kan hämta inspiration ifrån.

 

Alla vill ha ett eget rum

Jag satt en eftermiddag tidigare i vår (innan Covid-19) och resonerade med några kollegor/vänner om att även i en mindre stad borde det finns bra co-working places och att det borde finnas ett intresse från de större fastighetsägarna att bygga en intressant community med personer som vill samverka, vara kreativa och inte rädda för att dela med sig. Fördelen med dessa miljöer är att de uppmuntrar till möten, samarbeten och kunskapsutbyten mellan personer från olika branscher och med olika bakgrund.

För er som inte är helt med på vad ett Co-worker space är så kan man kort säga det är flera företag som delar på en kontorsyta och man nyttjar mer medlemskap än hyreskontrakt. Man har gemensamma ytor och det startade främst för att erbjuda frilansare, startups och andra en bra kontorsplats centralt i en storstad där det är både så gott som omöjligt att hitta en bra plats som inte kostar för mycket.

Jag inspekterade några platser och träffade några fastighetsägare för att få deras input. Jag har varit runt och kikat på några privata och mer medlemsdrivna initiativ som har inspirerat mig. Det finns ett antal stora drakar som WeWork och i Sverige United Spaces som är så klart spännande men jag har inte helt koll på alla saker de gör. Men jag är ju mer intresserad av VEM som sitter på co-working spacet än att jag får 30% på konferensrummen som jag tar för givet. När jag kikat på några stycken så förstår jag att det har blivit så att det sitter mest små kontorsfilialer med säljare som placerat sig där eftersom de är så få vilket inte riktigt är det som jag såg framför mig.

Fastighetsägarna får nya krav på sig från ägare och från hyresgäster att man inte är intresserade av 7 års kontrakt längre utan vill ha månadsuppsägning för att nå optimal flexibilitet. Man ser en plats att sitta med givna facilliteter som fastighetsägare tycker är ”lull-lull”. Stora ytor är dyra och man har svårt att tänka i nya banor när det gäller arbetsplatser och inte mäta kvm.

Man vill trycka in hyresgästerna i ett rum för att uppnå ett avtal som löper på längre tid och de lounger och arbetsytor jag sett motsvarar mer ett fikarum än kreativ arbetsplats. ”Alla vill ha ett eget rum!”, har jag mött som kommentar hos flera fastighetsägare men då kanske man inte är rätt person eller bolag att sitta där samt förstått vad de handlar om.

Jag har pratat med några bolag om de skulle vara intresserade av att hyra ett par platser i ett co-working space, där det sitter kreativa och entreprenöriella personer, någon dag i veckan bara för att låta någon av sina anställda byta miljö och kanske lufta några tankar med några andra än normalt på kontoret. De tände på idén direkt och undrade var man kan göra det?

Allt jag skriver är så klart personliga åsikter men jag tror på en co-working space där man har personer med ”rätt” mentalitet och yrkesroll som jobbar med att dela med sig och samverka, inte sitta och tjura i ett eget rum. Så klart ska det finnas ytor där man kan sitta fokuserat och jobba men det ska ju inte vara basen.

Fastighetsägarna har svårt att ta fram ytor åt kreativa personer som behöver en öppen yta att arbeta i. Har inte sett så många lyckade fall än om än varit på några mindre privata grupper som skapat sina egna med invalda medlemmar.

Jag läste någon skrev i en fastighetstidning att ”Coworking är inte ett hot mot fastighetsbranschen. Det är en möjlighet för företagen i vår bransch att utveckla sina affärsmodeller och skapa nya intäkter.” Det känns som man fortfarande brottas med i fastighetsbranschen med osäkerheten att man är van vid 5 års kontrakt och dessa är även svårtolkade (för en företagare) kontrakt man får jämfört med behovet som är 1 månad uppsägning rakt av.

Peter Thorin

peter.thorin@leaps.se
+46 735 00 55 11

Mer upplevt värde, större betalningsvilja

Det här är ett inlägg i en serie inlägg om hur man kan öka sina chanser att komma ut som en vinnare ur Corona-krisen. Det första inlägget i serien hittar du här.

Jag kommer nu gå igenom hur man kan arbeta med tre olika byggstenar i affärsmodellen för att öka tillväxten. Jag kommer utgå från modellen Business Model Canvas (BMC), känner du inte till den kan du se en kort film som förklarar den här

Låt oss börja med att titta på vad vi kan göra med erbjudandet, det som i BMC kallas value proposition. Det första man kan fråga sig är då varför ska vi bara satsa på närliggande erbjudande och inte helt nya. Det är klart, finns det ett nytt lönsamt erbjudande ni kan skapa med de medlen ni har att tillgå så gör det för all del, men det realistiska är kanske att arbeta med intilliggande erbjudanden eftersom vi utgår från ett krisläge och det finns begränsat med tid och resurser.

Det finns ett affärsmodellsmönster som kallas Add-on som jag tycker du ska undersöka. Det innebär att man adderar ett antal kringtjänster till sitt grunderbjudande för att skapa flera intäktskällor. I slutändan innebär det att kunden betalar mera än den tänkte från början men den får också ett erbjudande som passar sina specifika behov bättre. Det mest kända exemplet på den här affärsmodellen är nog Ryanair. Man betalar väldigt lite för själva flygbiljetten, men sen får man betala extra om man vill välja sittplats, checka in bagage, ha mat på planet, kunna ringa supporten etc. Den som vill utnyttja det här som sin huvudsakliga affärsmodell bör vara mycket medveten om sin prisstrategi, ha en avskalad bas-produkt som är prissatt relativt lågt för att sedan kunna bygga på med olika tillägg. Det du ska göra är dock inte att bygga en helt ny affärsmodell.

Istället ska du kartlägga det erbjudande som du har idag och sedan lista tänkbara kringtjänster och tilläggsprodukter som kan vara möjliga att erbjuda som tillägg till ditt ordinarie erbjudande. Den här affärsmodellen fungerar oftast bäst på konsumentprodukter eftersom konsumenter ofta är logiska först och då väger in priset som en faktor, men sedan blir emotionella och då lägger till mera saker för att få en bättre produkt. För B2B erbjudanden fungerar den bäst när det är flera beslutsfattare inblandade på köpsidan. Den som står för investeringen vill ofta ha ett lågt pris som första kostnad, det här lämnar den som ska förvalta och använda lösningen med en lösning som inte passar så bra utan kräver diverse tillägg.

Dags för dig att göra något för att komma bättre ur Corona-krisen. Fundera nu på hur ditt erbjudande ser ut och är strukturerat samt vilka tillägg som du skulle kunna erbjuda. Annorlunda frakt, leveranstid, ny sorts paketering, leasing erbjudande, lagerhållning, direktleverans, extra funktioner, service, installation etc. Hämta inspiration från andra företag som tillämpar den här modellen så som Ryanair, bilmärken som Audi och BMW, mjukvarubolag som SAP eller Fortnox, spelbolag som Playstation eller Sega.

Så här kan du ta dig igenom Corona-krisen

Under de senaste veckorna har jag sett stigande ångest bland kunder och vänner, och mer generellt i nyheterna och sociala medier. Osäkerheten har ökat inom alla områden av våra liv föranledda av den globala pandemin. Därför tänkte jag dela med mig av vad jag tycker att alla företagare som är drabbade av Corona bör göra.

Rädsla kommer från att man känner att man förlorar kontrollen, tillsammans med en oro för det som den förlorade kontrollen kan innebära i framtiden. Observera att det som är viktigt här är den upplevda känslan av brist på kontroll, oavsett om det är verkligt eller inte, och tron på negativa konsekvenser, oavsett om det är troligt eller inte att de ska hända.

Att känna rädsla leder till obehag. De flesta av oss gillar inte obehag och vi kommer att göra vad vi kan för att undvika det som orsakar det. Så vi undviker att känna vår rädsla. De strategier vi tar till för att undvika att känna rädsla kan delas upp i två kategorier:

  1. Att vidta åtgärder för att
    a. distrahera oss
    b. försöka göra något åt situationen
  2. Att försöka tänka på annat

Låt oss till exempel säga att du är rädd att ditt företag inte kommer att överleva Corona-konsekvenserna. Med strategierna ovan kanske du börjar med att läsa nyheterna varje dag (vidta åtgärder) och sedan säga dig till dig själv att det inte kommer att vara så illa, att ditt företag är starkt och du kan anpassa dig (tänka andra tankar). Det gör att du mår bättre en stund. Tills en stor kund ringer för att avbryta en beställning. Då kommer rädslan in igen, men den här gången bestämmer du dig för att distrahera dig själv genom att prata med några kollegor. Denna distraktion är kortvarig eftersom dina kollegor också uttrycker sina bekymmer och negativa nyheter om verksamheten. Så då försöker du rationellt få dig själv att må bättre genom att säga till dig själv att alla är i samma situation och att saker och ting på något sätt kommer att förbättras (att tänka andra tankar). Så går det vidare, och vidare: du försöker fortsätta att dränka rädslan i hektisk aktivitet och rationella tankar, men rädslan är fortfarande där, och du kan knappt ligga före den.

Rädsla är en känsla. Det enda sättet att bearbeta känslor är genom att känna dem. Det finns psykologiska övningar man kan göra för att minska obehaget i rädslan, tyvärr är det inte min expertis, så det får någon annan bistå med. Istället tänkte jag prata om hur vi kan utnyttja strategin ”Vidta åtgärder för att göra något åt situationen”. Många jag ser förlamas av situationen och försöker bara distrahera sig eller tänka på något annat, men det finns en väldig styrka i handlingskraften som kan komma ur ”försöka göra något åt situationen” för att komma ur en rädsla. Genom att försöka komma ur paralyseringen och göra aktiviteter som visar på möjligheter kan snabbt en positiv känsla och ett momentum skapas.

Vad ska vi göra då?

Efter krisen tyder allt på att marknaden kommer vara mindre. Om vi vill behålla samma omsättning bör vi därför jobba med tillväxtstrategier genom att försöka hitta närliggande erbjudanden till befintliga kunder eller att erbjuda samma erbjudanden till liknande eller helt nya kundsegment. Det första konkreta tipset på vad ni kan göra hittar ni i nästa inlägg.

Så här förutspår man framtiden!

För några veckor sedan höll vi ett event som handlade om att förutspå framtiden. Vi har fått mycket fin återkoppling på det. Därför tänkte vi dela med oss av lite av innehållet här, för er som inte hade möjlighet att komma.

2013 Släppte Rita McGrath en bok som heter ”The end of competitive advantage” och som har påverkat mig mycket och mitt val att arbeta med innovation. Under 2019 släppte hon en ny bok som heter ”Seeing around corners” som vi hämtat det här materialet från. I boken finns 8 metoder eller principer att använda om man vill kunna förutspå framtiden. Det första som man måste inse är att framtiden inte kommer börja i ert konferensrum. Istället handlar det om att snappa upp det som benämns som ”svaga signaler”, alltså tecken på åt vilken riktning som framtiden utvecklar sig. Dessa uppstår utanför organisationen och för att kunna snappa upp dem måste man befinna sig i andra sammanhang än dem man brukar befinna sig i. I gränssnittet mellan sin egen organisation och omvärlden. Det övergripande konceptet kallar Rita McGrath för

”Snö smälter från kanterna”

Arbetssätten och principerna här är vägledande för hur ni kan arbeta vidare med en utförd scenario-analys.

Utmana dina beslut med andra vinklar

Det första man måste tänkt på är att utmana sina tankar och idéer med annorlunda synpunkter och vinklar. Dessa kommer oftast från personer som har helt andra erfarenheter och befinner sig i andra situationer än dig själv. Tar du in andra än de med samma bakgrund och erfarenheter som dig själv när du förbereder ett beslut eller är det alltid samma personer med samma information och erfarenhet? Kan det vara så att ni vurmar så mycket för ett visst scenario att ni inte ens vågar utmana det på allvar, eftersom det då finns risk att information som talar emot er idé kommer fram? Våga vara ärlig, ifrågasätt och utmana! Exempel på hur man kan få andra idéer och infallsvinklar är

  • Gå på konferenser som inte har direkt att göra med det som man arbetar med
  • Sitt på andra ställen och arbeta med andra personer från andra företag
  • Läs en branschtidning från en annan bransch.

Skapa incitament för att berätta sanningar

En annan viktig fråga man kan ställa sig när det gäller att få ärlig feedback på sina idéer är; finns det något incitament för medarbetare att säga sanningen om de strategiska initiativ som drivs inom organisationen? Det är inte ovanligt att det mest är risk för negativa konsekvenser om man ifrågasätter de planer som ledningen har arbetat fram. Ett sätt att arbeta runt det här är att ge medarbetare möjligheten att ge anonym information eller åsikter om ledningens beslut.

Framtiden är redan här, var kan du se den?

En annan viktig insikt är det som science fiction-författaren William Gibson en gång myntade

”Framtiden är redan här, den är bara inte jämt distribuerad än”

Om du vill starta en ny banktjänst riktad till dem som blir bankkunder för första gången, säg 13 åringar. Intervjua då 10 åringar för att se hur de tänker. Vad som påverkar dem och hur de resonerar när de väljer tjänster? Där har du framtiden som den kommer se ut om tre år för din banktjänst. Att titta på det som idag anses som extremt eller ”alternativa sätt” är andra möjligheter. Är du t.ex. intresserad av digital storytelling, följ då t.ex. digitaldozen.io för att se vad som kommer fram där, t.ex. den här. Vad är ”alternative” och udda för det du vill förutspå?

Säkerställ informationsflöden från ytterkanterna till management

För att beslutsfattare ska ha chans att fatta beslut på de förändringar som sker i organisationens gränssnitt med omvärlden, så måste de ha möjlighet att få ta del av den informationen. Detta måste ske regelbundet och organisatoriskt säkerställt sätt. Informationen och situationer får inte anpassas eller förbättras för att beslutsfattare ska ta del av den. Ett exempel på hur man kan driva sånt beteende finns på Citibank. Där får cheferna frågan varje månad, vad har du lärt dig av en kund den här månaden? Det tvingar cheferna att söka kontakt med kunder. Ett annat exempel är IKEA’s ”front week”. Där ska alla medarbetare som inte i sitt normala arbete jobbar på ett varuhus, en vecka vart annat år jobba i ett IKEA-varuhus.

Små team med mandat att ta beslut

En annan viktig förutsättning för att kunna förutspå framtiden är att man har en struktur som möjliggör lärande. Amazon har satt upp två vägledande regler för hur de organiserar sig. Dem kan man kan titta på som exempel för hur man kan organisera sig. Amazon lever efter

”The rule of two pizzas”.

Det innebär att inget team ska vara större än att de kan mättas av två pizzor. Det brukar översättas till att ett team inte ska vara större än 8-10 personer. Då blir det för mycket administration och over-head i kommunikationen, vilket gör att de inte kan vara snabbfotade. Amazon delar också upp beslut i två kategorier typ ett och typ två. Typ ett-beslut är beslut som är svåra att backa och som har väldigt stor konsekvens för bolaget. Dessa beslut tas i företagsledningen. Typ två-beslut är beslut som går att backa och som har stor potential för lärande. Typ två-beslut ska tas så långt ut i organisationen som möjligt.

Möjlighet att göra små satsningar

De flesta idéer man får är dåliga eller otillräckliga idéer. Därför måste de utvecklas och byggas på. För att det ska var möjligt så behöver man kunna göra små satsningar. Detta möjliggör ett kontinuerligt lärande och möjlighet att utforska nya saker. Ett vanligt förvarande när man har en idé är att man får pitcha den för sin närmaste chef. Om man då får bifall så får man skriva ett projektdirektiv och ett business case och sedan ska det upp i ett beslutsforum. Blir det även bifall där ska det prioriteras och läggas i en plan för när det kan utföras.

Den här strukturen dödar både kreativitet och idélusten. Samtidigt försvårar det lärande och innovation. På LEAPS har vi plockat upp ett koncept från Adobe, som vi har anpassat till svenska förhållanden. Där de har ett innovations-kit som vilken medarbetare som helst kan plocka ut och i det finns den vägledning och de resurser man behöver för att utvärdera en idé. Adobe härleder ett av sina uppköp för 800 miljoner dollar till en av idéerna som har kommit från ett sånt innovations-kit.

Lämna huset

Lämna huset, lämna huset, lämna huset! Framtiden kommer inte börja i ert konferensrum. Man måste ut i verkligheten, utan för det egna företaget, för att kunna se de svaga signalerna som visar i vilken riktning som framtiden utvecklar sig. Om man bara fokuserar på de megatrender som man kan läsa om i de stora medierna så är det stor risk att man missar de svaga signalerna.

Management som ser klart

Slutligen, det måste finnas en kultur bland de högsta cheferna att lyfta blicken och ifrågasätta de beslut och den inriktning man har. Jorden har snurrat ytterligare ett varv och de antaganden och regler som gällde i går kanske inte gäller idag. Disruption uppstår på grund av en brytpunkt (inflection point) som förändrar de regler och antaganden som gäller för en bransch. En av anledningarna till att stora etablerade företag går omkull är att det är väldigt svårt att ifrågasätta och upptäcka att de grundläggande förutsättningarna för hur man driver sin framgångsrika verksamhet har förändrats. Vi brukar resonera så här:

”Det finns väldigt få absoluta sanningar och det här är förmodligen inte en av dem.”

Vi ses i framtiden!