Vilka innovationsförmågor har du? Medverka på World Innovation Circle för att få en personlig bedömning av dina innovationsförmågor och en föreläsning inom hur innovation kan struktureras och systematiseras så att din organisation säkerställer en stabil framtid.

DATUM: 2020-02-27
TID: 14.00-17.00
PLATS: WTC, SÖDRA JÄRNVÄGSGATAN 4A, VÄXJÖ
PRIS: GRATIS*
OBS ENDAST INBJUDNA GÄSTER!

Är du intresserad av att komma så hör av dig till anders.persson@leaps.se. 

Du kommer få en bedömning av dina personliga innovationsförmågor och Kristian kommer ge tips, insikter och förslag på verktyg om hur du skall använda det framöver. Vi får även ta del av insikter från andra platser där World Innovation Circle hålls ex. Dublin, Dubai, New York, Stockholm, Sydney.

VARMT VÄLKOMMEN!
/ Peter, Kristian och Anders

TL;DR; Bilbranschens s-kurva planar ut så investera i att hitta nästa affärsmodell.

Jag jobbar nu med innovation i ett antal traditionella branscher och det som slår mig är att dessa är nu i omdefinieringsfasen. Många branscher kommer, fortare än vi anar, inte fungera så som vi har växt upp med att känna igen dem. Det ska bli mycket spännande att se vilka aktörer som lyckas hänga med och fortsätta att existera och vilka nya aktörer som kommer dyka upp.

En bransch som jag inte jobbar med än, men som känns väldigt spännande är bilbranschen och det jag funderat på över helgen är bilhandlarna. Jag vet inte om det stämmer, men det brukar sägas att Saab bara tjänade pengar en gång och då var det eftermarknaden som lyfte resultatet. Men tänk om eftermarknaden bara är värd en bråkdel av vad den är i dag.

 Ett viktigt incitament för bilmärkena att hålla ett bra utbrett återförsäljarled är att det då också finns serviceverkstäder väl utbrett för kunderna. Men med elbilarnas intåg så minskar servicebehovet drastiskt. Det andra incitamentet är så klart för att bilmärket ska vara representerat på den lokala marknaden så att man kan provköra. Men Tesla har visat att tekniken och beteendet nu är moget att köpa bilar på nätet. Det är något som vi arbetat länge med i och med de konfigureringsmotorer som finns, men där bilmärkena inte taget steget fullt ut, förmodligen eftersom de är beroende av bilförsäljarna som serviceverkstäder. I USA är det lagstiftat att bilmärkena ska ha fysiska återförsäljare, men även här har Tesla brutit mark med egna försäljningsställen på industrierna och driver nu ett fall för att bara sälja online.

Vad händer nu med alla bilförsäljare/bilverkstäder om vi köper vår bil på nätet och våra bilar inte har samma service/reparationsbehov som tidigare? Reparationer som lackering och plåtarbeten är ofta outsource:ade eller ligger i ett annat affärsområde. Jag har inte svaret på vad som kommer hända, men det jag är säker på att bilhandlare måste ta pengarna de tjänar nu och investera i sökandet efter det som kallas nästa ”S-kurva”.

En innovation utvecklas kan beskrivas med en S-kurva som i bild 1. S-kurvan beskriver hur en innovations tillväxt går långsam i början(1) för att sedan öka tillväxttakten(2) och slutligen plana ut(3), innan den börjar gå nedåt igen (vilket inte syns på bilden). Organisationers utmaning är att hela tiden ha en nästa S-kurva utforskad och påbörjad så att de kan ”hoppa” över till den när den S-kurvan de befinner sig i närmar sig sitt max enligt de streckade pilarna.

Att söka efter nästa S-kurva måste också vara ett strategiskt beslut då etablerade bolag i stort sätt alltid ser större nedsida i att ”hoppa” till nästa S-kurva om det misslyckas än uppsida om det lyckas. Det här beskrivs av Clayton Christensen som ”The innovators dilemma”, man räknar inte med att S-kurvan man befinner sig på kommer vända och börja gå sakta nedåt och det är svårt att uppskatta uppsidan i nästa S-kurva. Det är därför etablerade bolag gång på gång underskattar startups och blir ersatta. När man är fullt upptagen med att driva bolaget kan det här vara svårt att förstå och upptäcka men faktum är att enligt en studie av Santa Fe institute har företagen på S&P 500, aktieindexet för 500 stora bolag på New York-börsen, bara en medellivslängd på 10 år innan de blir uppköpta eller går i konkurs.

När jag pratar med kunder om innovation och om att skapa kontinuerlig innovation så är ofta slutsatsen att de saknar ett strategiskt och systematiskt angreppsätt till innovation. De saknar en innovationsprocess eller ett innovationssystem. Företagen måste inse att innovationsprocessen är en av grundprocesserna i dagens företagande. Det är inte sällan man tror att det räcker att anställa figuren till vänster i bilden nedan, men det behövs faktiskt en profil som den till höger i bilden för att uppfinningar ska bli till innovation dvs. kommersialiseras och skapa värde.

För framgångsrik innovation behövs fler profiler i det managementteam som nämns i bilden nedan, men de olika profilerna sparar jag till ett annat inlägg. För att det upprepade gånger ska bli innovation behövs faktiskt ett innovationssystem, men det behöver inte vara så märkvärdigt. I en diskussion häromdagen sa en kund ”och vad är det där innovationssystemet som vi ska utveckla?” och med utveckla menade han programmera. Jag då insåg att jag nog kanske gick lite för fort fram. Därför skriver jag det här inlägget.

Jag tänker här fokusera på de fem stegen i mitten; direction, insights, ideation, selection och decision. Jag förutsätter att om man vill driva sin innovation strategiskt har man också en strategi för sitt företag och som jag skrev tidigare tänker jag inte gå in här på hur man utvärderar och bygger sitt managementteam för innovation, inte heller execution-fasen berör jag nu. Det sparar jag till en annan gång.

När man vet sin företagsstrategi så behöver man besluta inom vilka områden man ska driva innovation. H1-H3 som visas i bilden hänvisar till McKinsey’s Three Horizions vilket i princip betyder att man ska dela upp sina innovationsinitiativ i de som ska ge pengar nu (H1), de som vi behöver inhämta mera information kring (H2) och de som vi behöver få flera insikter i hur de kan leverera värde (H3).

När man har definierat inom vilka områden man vill driva innovation och på vilken horisont de olika initiativen ska drivas är det dags att in hämta information och formulera innovationskampanjer. Dessa leder i sin tur till en mängd idéer som klumpas ihop, utvärderas, experimenteras på för att skapa ett beslutsunderlag till innovation board som beslutar om idén är tillräckligt bra för att utveckla och kommersialiseras.

Så vad är det ni måste göra för att ha ett innovationssystem då?

1. Var tydliga med strategin för ert företag.
2. Besluta inom vilka områden ni vill/behöver innovera.
3. Inhämta information och inspiration.
4. Skapa idéer med hjälp av så många som möjligt i företaget och kanske med open innovation även utanför företaget.
5. Testa idéerna så enkelt och billigt som möjligt.
6. Besluta på tydliga förutbestämda grunder om det här är en idé som ni bör utveckla och kommersialisera.

Efter mitt förra inlägg om hur man använder i Lean Startup i interna projekt har jag haft flera intressanta diskussioner om hur man arbetar med Lean Startup och olika vinklar och verktyg inom det.

Det som är slående i de flesta diskussioner är att har man börjat arbeta med Lean Startup på något sätt, så har man tagit till sig MVP (minimal viable product). Det som är lika slående är att man tar sig inte tid att formulera hypoteser så det validerade lärandet, som är själva syftet med en MVP, blir väldigt begränsat. För det här syftet finns det ett ramverk som heter LOFA (Leap of Faith Assumption). När vi spånar, resonerar och argumenterar runt nya produkter och tjänster är det naturligt att vi gör antaganden. Det som är viktigt är att vi förstår att det är antaganden och inte sanningar, samt att vi identifierar när vi gör det. Dessa antaganden ska vi nämligen använda sedan när vi arbetar med LOFA och gör vår MVP.

(Photo: Yuliya Evstratenko/Shutterstock)

De grundläggande hypoteserna

Det finns alltid en grundläggande hypotes som man måste överväga, ”värde-hypotesen”. Det vill säga, om en kund finner glädje i att använda den nya produkten eller tjänsten? Om det är en ny produkt eller tjänst för marknaden så finns det dessutom ett en annan grundläggande hypotes att testa och det är ”tillväxt-hypotesen”. Är det ett fungerade sätt som du tänkt att din kundbas ska växa på?

Låt mig ge två exempel på dessa hypoteser.

Värde-hypotes:

”Sockerkaka är gott, falukorv är gott och kola är gott. Jag ska lansera en ny maträtt som är sockerkaka med falukorv och kola, det kommer alla att älska”.

Tillväxt-hypotes:

”Genom att erbjuda maträtten gratis till ett antal skolor kommer barnen börja älska det och tjata på sina föräldrar så de blir tvungna att gå och köpa det”

Här finns nu grunder för att bygga en MVP. Jag kan göra rätten i mitt kök och erbjuda den till skolan där min son går. Då kan jag få reda på:

1.Tar köken emot en provrätt på det sättet?
2.Tycker barnen om det?
3.Kommer de att tjata på sina föräldrar så de försöker få tag i rätten?
Alltså det minsta möjliga experiment som skapar lärande som är validerat av potentiella kunder.

När vi validerat dessa två hypoteser, kan vi fortsätta. Det verkar som att det här kan vara en bra idé. Gör en lista på andra viktiga hypoteser, vilka hypoteser måste visa sig sanna för att det här projektet ska lyckas? Det vill säga våra Leap of Faith Assumptions. Överdriv inte utan gör en rimlig lista med relevanta hypoteser (priset på ägg till sockerkakan är förmodligen inte där den här idén kommer stjälpa). Rita sedan in dem i en sådan här fyrfältare, och fokusera på att validera dem som befinner sig i den övre högra kvadranten.

När vi validerat dessa två hypoteser, kan vi fortsätta. Det verkar som att det här kan vara en bra idé. Gör en lista på andra viktiga hypoteser, vilka hypoteser måste visa sig sanna för att det här projektet ska lyckas? Det vill säga våra Leap of Faith Assumptions. Överdriv inte utan gör en rimlig lista med relevanta hypoteser (priset på ägg till sockerkakan är förmodligen inte där den här idén kommer stjälpa). Rita sedan in dem i en sådan här fyrfältare, och fokusera på att validera dem som befinner sig i den övre högra kvadranten.

Kom ihåg, tills vi har validerat lärande så gissar vi bara och validerat lärande uppstår bara genom möte med kunder. Så vad var då det jag börjande med?

Vad är likheten mellan att tapetsera och att bygga en MVP? Jo, man fuskar ofta med förarbetet.

Förra veckan satt jag i en coachning session med en kund och han sa: ”Kristian, jag vet ju vad Lean Startup är, jag kan teorierna och har läst en del om det. Men jag ska ju göra en intern processförbättring, hur ska jag göra då? Här finns inga kunder som jag kan validera om de vill betala för min produkt.” Det slog mig då att det nog många som ser på Lean Startup på det sättet, om man lite flyktigt har tagit till sig lightversionen. Skicka ut en tidig version på marknaden av det som du tänker göra i slutändan och se om någon vill betala för den. Jag tänkte därför här gå igenom några grundläggande frågeställningar som bör besvaras innan ett projekt startas och fastställa syftet med Lean Startup.

Oavsett om det finns en externt betalande kund eller är en intern förbättring så kan det ändå finnas en kund. Antingen är det en intern kund eller så är användarna kunder. Kan de tänka sig att byta till det här arbetssättet? Det finns dock en grundläggande misstolkning här. Uppgiften för Lean Startup är att minska risken i högriskprojekt, det är därför man använder Lean Startup. Det har inte med kunder specifikt att göra, även om det ofta är där en av de största osäkerheterna finns.

Innan vi tittar på hur vi kan minska risken i ett projekt oavsett typ så skulle jag vilja introducera en mycket grundläggande fråga i Lean Startup men som bör tillämpas genom hela livet.

”Hur vet vi det?”

Allt för ofta så antar vi saker och oftast antar vi det som är bekvämast för oss själva. Men genom att svara på frågan ”Hur vet vi det?” och säkerställa att svaret är baserat på fakta så kan vi minska risken att starta och driva projekt som baseras på för lösa antaganden.

Låt oss tillämpa det här på första frågan vi bör ställa oss innan vi startar ett projekt. ”Upplever tillräckligt många personer att det här är ett problem?” Om vi svarar ja på den frågan så ställer vi följdfrågan ”Hur vet vi det?”. Om svaret på den frågan är ”Jag har ju problem med det här varje morgon”, så är det inte tillräckligt. Det enda vi vet är att en person – du – har det problemet. Dags att formulera den första hypotesen. ”X personer har det här problemet” eller ”X procent av tillfrågade har det här problemet” och sen försöka validera hypotesen så att vi med gott samvete kan svara ”Ja det är ett problem” och på frågan ”Hur vet vi det?” Kunna svara ”Därför att X% av de tillfrågade i företaget bekräftade att detta är något de brottas med.”

Den andra frågan vi bör ställa oss innan vi startar ett projekt är. ”Hur försöker personerna som har problem med det här, lösa det idag?”. Om det inte finns ett bra svar på det så kanske det inte är ett så stort problem trots allt? Stora problem försöker användare lösa för det finns en stor uppsida att lösa stora problem.

Den tredje och sista frågan är ”Är din lösning ett bättre alternativ för dem som upplever det här problemet?”. På den här frågan är det extra viktigt att man följer upp med frågan ”Hur vet vi det?”. Det är väldigt lätt att bli kär i sin egen lösning och då är det klart att vår lösning är mycket bättre än den lösningen som finns idag.

När dessa tre frågor har besvarats, först då kan man börja fundera på om och i så fall vad någon är beredd att betala för den här lösningen.

1. Upplever tillräckligt många det här problemet?
2. Hur försöker personer som har problem med det här lösa det idag?
3. Är din lösning ett bättre alternativ för dem som upplever att det här är ett problem?

Idag vet de flesta vad GDPR innebär och att det gick live 25e maj 2018. Många tänkte nog att det var som millennieskiftet; ”det går snart över”. Men så är inte fallet med GDPR eftersom det kommer vara bestående och påverka mycket av det vi håller på med. Just nu jagar Datainspektionen stora drakar men att de även kommer plocka upp mindre spelare för att statuera exempel känns högst troligt.

En personuppgift är information om en person som man direkt eller indirekt kan koppla till en person. Det kan vara allt ifrån namn, e-post, adress, IP-adress, cookies och mobilnummer till andra mindre uppenbara uppgifter. Inga personuppgifter får behandlas utan en laglig grund, såsom samtycke eller att man ingått ett avtal som vid anställning. Brister ni i er behandling av en persons uppgifter kan böterna sluta på €20M eller 4 procent av er koncerns globala omsättning.

Jag som rekryterar, hur ska jag göra?

Vid en rekrytering är det viktigt att ni hanterar kandidatens personliga uppgifter på ett säkert sätt och att ni kan motivera varför ni använder dem som ni gör. Till exempel vid intern distribution via epost för att fatta beslut kring en anställning. Att använda e-post för att konversera internt är oftast det enklaste sättet att göra fel, nämligen genom att sända personuppgifter mellan sig och samtidigt till exempel kommentera personen. All denna information är i högsta grad personliga uppgifter och ska hanteras som det, vilket innebär att alla epostkonversationer måste tas bort på ett säkert sätt när hanteringen av kandidaten är slut. Detta är såklart inte helt enkelt och därav är det bättre att göra detta på ett annat sätt.

Att använda er av ett verktyg som hanterar personens uppgifter är det enklaste sättet att säkerställa att ni inte gör fel. Man bör inte skicka runt information, utan istället använda kandidatens profil direkt i rekryteringsverktyget. Där kan ni samtidigt kontrollera att endast de personer som faktiskt behöver ha tillgång har det. Verktyget kan också sköta så att kandidaterna är informerade om hur deras personuppgifter behandlas och att de har givit sitt samtycke till det genom att söka tjänsten.

Det nya sättet att rekrytera

Med hjälp av moderna, digitala verktyg behöver det inte alls vara så svårt att efterleva de nya reglerna. Pitchler är just ett sådant verktyg som hjälper dig att hantera din rekrytering på ett säkert sätt i enighet med den nya GDPR-lagstiftningen. Med hjälp av Pitchlers molnbaserade lösning kan du samla alla dina sökandes personuppgifter på ett och samma ställe och kontrollera vem som har tillgång till uppgifterna. Pitchler kan dessutom hjälpa dig att öka träffsäkerheten i din rekrytering. Kandidaterna som söker era tjänster via Pitchlers mobilapplikation ombeds att spela in en videopitch av sig själva och göra ett personlighetstest som ger er möjlighet att se om de passar in i teamet. Allt detta utöver det traditionella Cv:t och personliga brevet.

Glöm inte att vara varsam med dina sökandes personuppgifter och stort lycka till med din rekrytering!